Inbokad ridlektion!!

Denna vecka ska jag alltså få chans att delta i en ridlektion! Åtminstone en, eventuellt två. Det kommer att vara nervöst till max. Dels för att jag ju inte har ridit fler än tre gånger sen jag trillade av och fick ett halvårs paus med ridandet...
 
Visst skulle jag ha kunnat rida tidigare, men det var svårt att hitta en lämplig grupp. Allra första gångerna var det bara en halv timmes privatlektion på linan, för att jag skulle känna mig säker. Sen var det i en grupp med andra "försiktiga" ryttare.
 
I morgon däremot är det en blandgrupp som det ju kan bli på sommaren, när de vanliga grupperna lite blivit upplösta av diverse villaliv, simmande, "cykla till närmaste stad för att shoppa", osv... Och i stället kanske det kommer någon sommargäst som man inte alls vet hur mycket hon kan...
 
Sak samma, nu gäller det att hitta sommarridkläder... Hmmm
 
 
Allmänt | | Kommentera |

Svårt att vara fokuserad...

...vilket är ganska viktigt då det gäller hästar.
 
Man ska var närvarande. Lyssna in vad hästen har för funderingar, hur den reagerar på det man försöker få den att göra. Och så ska man vara lugn, inte otålig, inte stressad eller disträ.
 
Där har jag mycket att lära mig.
 
Idag skulle det åter bli lite små lydnadsövningar, följsamhet, ledarskap, villighet... och jag sabbade det hela när jag inte klarade av att vara fokuserad på hästen. Jag pratade dels med den som stod bredvid ridbanan, och dels hade jag då och då en onödig tanke som störde mig: hur ser det här ut månne, vad skulle andra säga om det här, hur borde jag göra för att det ska se bra ut?
 
Man ska bara vara själv och hästen, och vinden och fåglarna. Solen inverkar om den lyser rakt i ansiktet och skymmer sikten. Blåsten inverkar om den plötsligt rufsar om i närliggande buskage så att jag tror att det är nån katt där. Eller om den för med sig nåt ljud längre bort ifrån.
 
Jag ska koncentrera mig bättre nästa gång. Tror jag. :)
 
 
Allmänt | | Kommentera |

Ris är inget hinder, men det kan bli :)...

Har idkat skogsvård i miniformat och frisering med stor sax i stort format idag.
 
Terränghinder är ofta delvis gjorda av ris som friserats enligt en viss mall. Till det behövs massor med ris, både stora och små, som placeras i någon sorts ställning, och som sedan klipps till lämplig höjd. Noga är det med måtten. Till det kan man behöva en som varit med förr... och sista ordet har den som är chef för terrängbanan sen, som kollar att allt går enligt reglerna. Om det är en officiell tävling alltså.
 
Om det bara är man själv som ska hoppa terränghinder är det ju inte så noga med utseende och exakt höjd, bara det inte är för högt och inga farliga vassa kvistar sticker upp på nåt tokigt ställe.
 
Har alltså fått frisk luft, massor med myggbett, hoppeligen inga fästingar. Vad det är skönt att vara trött av sånt, i stället för att vara trött av "för lite ute" eller "för mycket sittande". Ska väl försöka klara av kliande myggbett inatt nu då...
 
Stallsdag i morgon. Efter jobbet. Fåse vad vi hittar på då?
 
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp