Dags för kurs igen!!!...


... så jag får använda samma bild som ifjol :).
Det gäller att packa med allt viktigt. Framför allt gott humör... nånstans läste jag i en finsk hästblogg att viktigaste att ta med sig är motivationen. Då gällde det ridläger, men samma sak gäller nog för kurs också.
 
Vi hoppas förstås på bra väder.
Ifjol var det regn, regn och så lite regn däremellan.
Men det var en toppenkurs i alla fall :).
Kanske motivationen som var på topp och överröstade regnet :).
 
Inte ens kläderna var sura efteråt. För jag hade riktiga gammaldags regnbyxor och jacka på mig så jag klarade mig bra.
Men ridkomforten var inte så bra med de gammaldags regnkläderna.
Så nu har jag införskaffat ny regndräkt från en känd sportaffärskedja.
Väldigt tunna och smidiga regnbyxor och jacka, men det återstår att se om de faktiskt håller vad produktinformationen lovat.
 
Hur som helst, nu har jag packat ner lite extra kläder också :) och så penna och anteckningsbok för föreläsningarna. Samt en mjuk jumppamatta till de hälsosamma stretchningsövningarna vi brukar ha på förmiddagarna. Maten har jag paketerat också så det är bara att stoppa ner i väskan. Och ridskorna är putsade och ett extra par får följa med... borde jag ta ett par extra ridbyxor också ifall...?
 
Det är två dagars kurs, men jag kommer hem till natten eftersom det är bara en timmes bilresa härifrån.
Mest längtar efter att få träffa hästarna.
Fåse vilken häst jag får låna i år? Ifjol hade jag en grå trevlig islänning... :).
 
Ha det gott i sommarvädret!
 
Allmänt | | Kommentera |

Markarbete kallas det väl...

... när man går på marken snett efter sin häst och följer med i svängarna, eller påverkar svängarna sådär lagom mycket, ser till att hästen inte slöar till utan behåller sin schwung i stegen...
 
Alltså ärligt talat så var det ju det att han inte ville komma.
Och eftersom solen sken, det var en av de första riktigt varma sommarkvällarna och småkrypen ännu inte störde just alls där ute på plan där blåsten slapp till att blåsa sådär lagom... så brydde jag mig inte så mycket att bli irriterad heller.
Jag tog det som ett tillfälle att titta på hästen när han rörde sig fritt utan min inverkan, min sits, mina skänklar, mina tygeltag.
Och det var vackert :).
 
Sen var jag ju noga med att inte stressa.
Han skulle inte behöva känna att han måste springa benen av sig, att han skulle få ett straff eller nåt.
Jag tyckte bara att han kunde röra på sig lite hit och dit och värma opp så där fritt.
 
Och det gjorde han så bra så :).
Lätt var det att få honom i trav också. Det krävdes bara lite snabbare steg av mig så blev det trav.
Och lika lätt att få ner honom till skritt igen.
Och att vända.
 
Nej, jag är inte skicklig. Alls. Jag har inte gjort det här så många gånger.
Men jag är bara så otroligt glad över att man kan vara med sin häst på plan på det här sättet också. 
Så man får lära sig lite mer medan han känner sig avslappnad men ändå är på gång, så att säga. 
 
Sen stod han bara plötsligt stilla så jag fick komma nära.
Första gången gav jag honom chansen att ändå dra sig undan tillbaka. Vet inte om det är fel att göra så.
Men jag ville inte rycka tag i honom. Det ska gå att komma fram helt lugnt och lugnt ta ett löst tag i grimman och han ska stå kvar.
Det gjorde han andra gången.
Stod kvar. Väntade. Blev kliad i pannan.
Och så gick vi för att ställa oss i ordning för "träning".
 
En lurifax. Men helt fantastisk... :)
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp