Om man kunde tala häst...
...så skulle man veta...
...hur man ska göra...
... vad man ska svara...
... och när man inte ska...
... när man ska... bara vara...
Nallebjörnen har trampat tokigt och dessutom tappat en sko, i detta slaskiga isiga vårvinterväder, så i väntan på att hovslagaren får det fixat så... väntar vi...
Så vi har god tid på oss att prata om allt möjligt. Inte bara tempo och fart och böjning och ställning och balans...
Men det här med kommunikation är nog så komplicerat ibland.
Liksom i alla relationer.
Men speciellt när man inte har gemensamt språk och när maktfördelningen i form av fysisk vikt och styrka är synnerligen ojämnt fördelad.
Ska se om jag lyckas få nån ordning på det här...
Men huvudet, ögonen, ansiktet, det säger så mycket mer än man är van att se.
Och så behöver man mer tid än när man har gemesamt språk.
Det tar tid att tolka. Läsa av.
Tid att hitta sätt att uttrycka sig.
På ett sätt där man är tydlig men inte brysk.
Horsesinmind... again...