Samma häst men annat humör...
Ridlektion alltså ikväll.
Samma häst som jag för nån vecka sen hade så jobbigt att tränsa.
Då var jag trött, ledsen och orkade inte stå emot tårarna.
Nu tog jag tid på mig med allt.
Koncentrerade mig på att hålla mig lugn, prata lugnt, göra allt som om jag hade fem timmar på mig.
När jag kom med sadeln stod jag en stund i boxöppningen och låtsades kontrollera nåt på sadeln medan jag småpratade, mest för mig själv.
När jag tog tränset och gick in i boxen gick jag långsamt, stod i öppningen och kollade att det var rent och att alla remmarna var som de skulle.
Och när jag skulle dra åt sadelgjorden gjorde jag det så lite, lugnt och långsamt att inget skulle stressa upp henne.
Sen tog jag tränset och ...
... så tog det ca 20 sekunder (!) innan hon tog det och jag fick fästa alla remmar...
Sötnosen!!!
Jag var glad, tacksam och tänkte: nu måste jag nog försöka rida så snällt som möjligt, ge henne chans att förstå vad jag vill innan jag ger tydligare hjälper.
Lektionen gick nog bra.
Inte den bästa jag ridit, men vi kom överens.
Så roligt att inte behöva se henne ledsen :)!
Hon frustade nöjt i slutet och var väldigt följsam och lyssnande när jag steg av och ledde henne runt i manegen.
I like!
Ja tänk vad det är viktigt att verkligen vara ödmjuk och lugn med hästarna! De märker fort när man ger dom lite tid och är välvillig och brukar svara med exakt samma mynt :)