Ready, steady, go!!!
... alla tre versionerna fanns där...
Då borde jag väl vara nöjd med ridpasset?
Hästen väntade på mig, när jag skulle sitta upp.
Han var stundvis avslappnad och lugn.
Han böjde sig helt korrekt emellanåt, ställde sig, "samlade sig", naturligt, inte överdrivet.
Han susade också iväg i traven.
Frågade till och med en gång om han får sätta in en högre växel.
Men eftersom jag tyckte farten räckte för den lilla ridplan vi hade så sade mitt lillfinger försiktigt "tror inte det" och han lyssnade och satte tillbaka i den normala travväxeln.
Ändå var jag inte riktigt nöjd.
Det fanns en strejk-del också i passet.
När han sa nej, när jag sa ja.
Men han försökte nog kommunicera åt mig vad som var fel.
Jag har lite trögt att fatta hans språk bara.
Ska se hur det blir nästa gång.
Måste försöka testa om vi kan hitta mer av samma språk, som båda förstår...
Det är knepigt det här.
Men nallebjörnen är bra :).
Bilden då?
En gammal bild på nåt jag såg på nätet om det optimala i ett ridpass.
Där ska finnas avslappning, energi och samling i en sån lämplig dos som den lilla triangeln i mitten innebär.
Då är det bra.
För mycket av allt blir fel.
Men lite av allt blir lagom, blir träning, blir roligt, känns bra efteråt.
Dit strävar vi.
Medan vi söker det gemensamma språket.
Ha en bra början på höstrusket! :)
Men å, jag tror du är lika knäpp som jag. Jag önskar att jag kunde vara helnöjd oftare. Vara nöjd med att kunna prata med sin häst, det är ju inte alla som kan det.
Och vara nöjd med att bitar av ett ridpass blir nära tio poäng av tio.
Å andra sidan gillar jag ju också att hålla på att gneta för att bli ännu, ännu bättre.