Det blev sidepull och galopp!
... hade jag inte vågat hoppas på. Galoppen alltså.
Sidepullen hade jag bestämt mig för innan, och eftersom hästens ägare var på plats kunde jag checka med henne vad hon trodde.
Det var varmt. Den varmaste dagen/kvällen kanske hittills i vår.
Så hästen, den gamla mammaracerhästen, verkade lite trött först. Trots sidepullen som ju gav större frihet och inget skav i munnen.
Jag märkte hur min sits påverkade henne när jag försökte olika sitsar, mer bakåt = rakt uppåt, lång tygel - kortare tygel... Men hade svårt att hitta nåt bekvämt.
Sen efter en hel del kringelikrokar, massor med trav-skrittövergångar, så skulle vi fatta galopp på varje kortsida och galoppera halva nästa långsida för att sen ta ner till trav igen.
Eftersom den här hästen lätt flänger iväg i traven vid galoppfattningar så skulle jag helst fatta galopp från skritt.
Efter ett par gånger hade hästen lärt sig vad jag ville, och försökte fatta galopp så fort jag tog ner till skritt och tog kortare "galoppfattningstyglar" (hade rätt långa tyglar åt henne i traven för att hon skulle "vilja" framåt).
Till sist, när det var dags att trava av dem innan avskrittningen, så satte hon in racerfarten som hon är så bra på. Och eftersom vi hade lite strul med trav på volten i början så tänkte jag: Vill du springa så ska du få det! Och gav henne i princip full frihet att köra sitt eget travrace en stund.
Sötnosen! Kan inte annat säga! Om jag är sådär när jag blir 23 hästår så visst, kör på bara! :)
(Bilden är gammal, men det blev förstås avkylning i vattenspilta, och eftersom jag glömda knyta upp svansen så fick jag en rejäl dusch. :) Men idag när det var över 20 grader plus så gjorde det absolut ingenting!)