horsesinmind.blogg.se

 ... gick än idag, men snart behöver mina grumliga ögon hjälp för att se hur det ser ut i hoven.

Jag brukar nog känna också, om hovarnas undersida känns bra.

Det går bra så länge jag kan använda mina "torgridvantar" med fingertopparna avklippta.

 

Idag var "min spelevink" på gång igen.

Otroligt roligt :).

Visst testade han redan på väg till uppstigningsplatsen vilket humör jag är på.

Är hon lätt att irritera idag? Tar hon till grovtoner redan vid mitt första argument?

Men jag lät mig inte luras idag.

Höll linan slak.

Kom!

Och han kom.

 

Sen fick jag nog ta hårda tag med mig själv, både fysiskt och psykiskt, för att inte låta mig luras att... ta hårda tag med hästen.

Slappna av i skänklarna.

Låt sitsen följa med, sitt inte emot.

Låt fötterna vila lugnt i stigbyglarna.

För inte vänster hand över på höger sida av mankammen fast hur snett hästen går.

Nollställ, i stället för att envisas med skarpa tag tills hästen lyder.

Så började jag om.

Båda händerna som man lärde sig i ridskolan.

Tummarna uppåt, händerna en bit från varann, lika kontakt med båda tyglarna, en liten bit ovanför mankammen.

Och så leder du med båda händerna samtidigt åt en sida (inte korsa mankammen) så hästen vänder ditåt.

 

Och så funkar det! :)

Hurra!

Han lyssnar på minsta lilla.

Men märker han att jag blir irriterad och inte ger efter genast han visat ett lyssnande öra så sätter han hårt emot och då får vi nollställa allt igen.

 

Så smart häst!

Jag får kämpa med alla mina grå för att hänga med och inte låta mitt humör lura mig till en felaktig manöver.

 

Och så plötsligt, efter att han i protest snurrat runt runt med fallande bog och allt möjligt fel, så går han så mjukt och snällt precis som han ska, precis så att det känns rätt.

 

Nånting blev alltså rätt idag också.

Även om jag fick fightas med mig själv ibland.

Och försöka förstå vad som rörde sig mellan de gulliga öronen där framme :).

 

Var det nån som pratade om ridterapi? :)!!