horsesinmind.blogg.se

...

... när hästen så gärna går raskt och tar långa steg.

Det är inte lätt.

Man får tänka på var man sätter fötterna. Och sätta dem stadigt.

 

Och så ska man vägleda hästen. Men inte tvinga.

Lura fram lite böjning. Lite samling. Lite balans.

Då måste man hejda det raska men samla upp energin i alla fall så det inte bara blir släpigt.

 

Det går förresten inte att få det släpigt med den här hästen.

Antingen går vi. Ordentligt framåt.

Eller så står vi. Och väntar. Och äter snö.

Sötnosen :)!

 

Men vi tog fram ett dressyrspö igår. Testade hur hästen reagerar på det. Från marken.

Han blev ännu mer energisk.

 

Jag ska göra nåt, visst, säg mej vad, vad?! Nu, med detsamma!

Svänga på rumpan? Flytta frambenen? Böja på huvudet?

Vad vad vad?

 

Va, stå still? Nä, då äter jag snö.

Snö! Det finns ju av den sorten här...

 

Jag tror det blir riktigt bra. Småningom.

Bara vi vänjer oss.

Jag med att ha både longerlina (utan att tappa öglor och snubbla i dem) och dressyrspö som inte heller ska vifta var som helst och hur som helst...

Hästen med att hejda sig lite i framåtgången, höja sig lite, dra ihop sig en aning. balansera upp sig på ett annat sätt. Och inte bry sig alltför mycket om spöt. Bara så mycket att han vet vad han ska koncentrera sig på.

 

Vi vänjer oss tror jag.

Lagom tills det blir bar mark och härligt underlag att jobba samlat på.

 

Och bekvämt för mig att gå och få hästen att ta en liten öppnavolt runt mig eller lite skänkelvikning längs staketet.

 

Jag ser det för min inre syn hur fint det kan bli. :)

Fåse om det lyckas, ens till några procent, så är jag nöjd. :)

 

Fåse vilket väder det är nästa gång vi ska till stallet!

 

Ha det gott!