Slutsnacket oss emellan...


... handlade inte om nåt speciellt.
Jag sa bara att han varit duktig, fast han försökte fuska så många gånger.
Och att jag gillar honom i alla fall.
Att jag hoppas att det snart blir bra underlag så vi kan jobba lite mångsidigare.
Och att den snåla blåsten skulle sluta så det inte skulle kännas så pinande kallt i alla muskler.
Men jag fick lov att säga det snabbt.
För han är ingen sån som står stilla och gosar länge.
Han bara säger nåt sådär snabbt, liksom i förbifarten.
Det gäller att lyssna noga och hela tiden vara närvarande, annars missar man hans tilltal.
För sen är det nåt annat som gäller.
Hej, vi går nu. Släpp mig här så får jag gå till höet.
Jag orkar inte stå här längre.
Ta tag i grimskaftet nu så går vi. Här har du det.
Sätt det i handen, här mitt i handsken.
Nu går vi.
Hejdå.
 
Sötnos.
 
Allmänt | |
Upp