En gammal bekant men länge sen sist...

I still have horses in my mind :) every day...
... men det har varit mycket annat, och det är inte roligt att skriva om man inte har ett visst mått av tid.
 
Jag kunde också skriva: hej, hinner inte skriva mer nu men lovar att uppdatera bloggen med ett rivigt inlägg senare idag. Och sen skulle jag ändå inte göra det utan det skulle gå en och en halv vecka till nästa uppdatering.
 
Men igår blev det alltså ett kärt återseende.
Jag tog en sväng helt plötsligt till ridskolan där jag ridit regelbundet tidigare. (Nu finns inte möjlighet att delta i den regelbundna undervisningen där, ingen lämplig tid finns för mig som bor lååångt borta från centrum.)
 
Jag hade bokat en lektion, men en "fri" sådan, alltså jag fick assistans med häst och sånt vid behov och ridläraren fanns till hands hela tiden, men hon red en egen häst så länge,
Det passade mig perfekt.
Var så glad också att jag fick en gammal favorit. Hon hade skadat sig, men var på bättringsvägen och skulle bara skrittas, men jag kollade upp vad jag fick göra, och alla böjningar och såna klurigheter gick bra att göra, så länge det skedde i skritt.
 
Var så nöjd med hela "lektionen"!
Jag har ju varit van hela vintern att typ skritta lugnt med bara lite böjningar på grund av glashalt underlag.
Nu var det perfekt underlag, frisk luft, uteplan, och en snäll framåt häst som behövde få hjälp med högerböjningen...
 
Oj, vad vi kämpade!
Eller nä, men vi jobbade på. Och hon var sååå duktig. När hon började förstå att jag inte tar strama tyglar utan att jag har tänkt att hon ska reagera på min sits och på mina lillfingervisningar, då började vi jobba tillsammans.
 
Undrar vem som var mer mör i kroppen efteråt.
Jag fick koncentrera mig en hel del på att slappna av i sitsen, och följa med i hennes bakbensrörelser.
Hon har en egenhet att lyfta ett bakben mycket mer än det andra i skritten (traven är hon jämn i, men det gick ju inte nu) så jag försökte ju lura det andra bakbenet att lyfta lite mer då, men jag vågade inte hålla på långa stunder, men lite då och då lurade jag henne att jämna upp det hela.
 
Jag tror hon var rätt nöjd. Jag var väldigt nöjd med henne :).
Ingen klocka hade jag,  och ridläraren sa inget om när timmen började ta slut, men hästen började protestera fem minuter före lektionsslut :). Så jag hoppade av för att lätta på sadelgjorden och börja gå med henne i stället, och när jag sen frågade vad klockan var så visade det sig att hästen hade rätt :).
 
Bilden är från en av de tidigare gångerna jag ridit den här lilla finnhästen.
Då hade hon fått för sig att trilskas väldigt mycket när hon skulle tränsas. Och jag minns att jag var rätt ledsen över det där problemet då.
Nu när jag skulle tränsa henne, mindes jag plötsligt det gamla problemet, och hejdade mig en bråkdels sekund, hur skulle det bli nu?
 
Jo, hon försökte nog protestera, men jag tror att jag var lugnare nu, andades lugnt, väntade, försökte inte riva i hennes huvud när hon drog sig undan, pratade lugnt, och det gick rätt bra. Roligt att man kanske lärt sig nåt på den tid som gått sen senast! :)
 
Kanske man lär sig? :)! Det är bara att fortsätta!
Ha en bra dag!
 
Allmänt | |
Upp