Viskande hjälper är svårt...
... men är bra att träna på varje gång man sitter på hästryggen.
Den store gamle travaren jag pysslar om är så otroligt känslig så jag får riktigt vara på helspänn för att kunna slappna av... eller hur man ska säga :).
Nu är det bara halkbana på ridplanen igen, så det blir ingen träning alls på ett par dagar, men sen när man inte behöver spänna sig för underlagets skull så ska det nog bli intressant att finjustera hjälperna...
Skulle också vara intresserad av sidepull eller nåt annat mjukt med den här hästen för att kunna koppla bort händernas inverkan en aning och koncentrera sig på skänklarna. Men det lär inte lyckas så jag får hitta nåt annat sätt att "dela upp" mig i mindre delar.
Nåt som jag blivit otroligt glad över är när vi kommer in i hagen och han faktiskt har kommit fram till mig ett par gånger. Jag har inte behövt "valla" honom först några minuter innan han gett med sig.
Kanske man gör nåt rätt i alla fall så han vill ha kontakt :).
Ha det gott!