Lätt att rita häst i mörker...
... man behöver inte ens gömma bort de svårritade benen bakom någon buske eller i högt gräs, som jag ofta gjorde när jag var liten :)!
Det var mörkt i allra högsta grad senast vi var till stallet.
Det blev en tur på åkern bakom stora hagen. Där var det lagom mycket snö ovanpå stubben från i höstas så det var inte halt. Dessutom gav det hästarna lite mer motion när det ställvis var lite tjockare snötäcke att gå genom.
Jag hade "min häst" på longerlina men var väldigt osäker om jag alls skulle klara av att longera.
Någon bra balans har jag väl aldrig haft men det var ännu värre nu när verkligheten snurrade runt i takt med pannlampans sken och allt utanför det ljuset var "ingenting".
Vi hamnade flera gånger onödigt nära ett dike eftersom jag inte hade grepp om hur jag rörde mig.
Och när jag koncentrerat mig några varv på att hästen skulle behålla takt och rytm och tempo så hade jag ingen aning om vartåt stallet låg. När jag sen såg var strålkastarna bredvid stallet lyste så fick jag nog fundera några sekunder extra för att tro att det var sant... :).
Men hästen travade på och det andra ekipaget som var med oss på åkern (se bild ) galopperade också en del.
Det var lite skojigt att se på den reflekterande västen som ryttaren hade och utifrån de rörelserna bedöma om de red trav, skritt eller galopp :).
Fåse om vi lyckas komma oss till stallet i dagsljus nästa gång (som om det här skulle kunna kallas dagsljus, idag blev det nästan inte alls ljust...) och om jag skulle våga testa tömkörningen då!
Ha det gott!
Ps. Har jag sagt att det snart blir ljusare? :)