Två gamla och en sidepull...


... blev en rätt bra kombination på ridlektionen igår.
Det var två veckor sen senaste lektion och jag visste knappt hur en häst ser ut, kändes det som.
 
Jag fick en gammal trotjänare som fyrfoting på lektionen.
Vi är bekanta från tidigare, men ändå inte så bekanta... och jag fick hjälp av ägaren att få utrustningen på rätt plats, vilket ju känns extra viktigt om hästen är gammal och inte så muskulös längre.
Ägaren gav mig tränset och jag tänkte automatiskt värma bettet eftersom det ju varit minusgrader till och från.
 
Men hoppsan, vad är det här? Har hon knäppt av bettet? Eller gav hon fel? Eller vad är det här för remmar?
 
Jag sa åt ägaren att bettet saknades och hon log lite, jo, det ska inte finnas heller.
Va? Jag tittade storögt på tränset, såg säkert verkligt löjlig ut...
Visst kände jag till sidepull, men jag hade aldrig sett ett i verkligheten, och än mindre knäppt fast det på en häst.
Så ägaren fick hjälpa till än en gång.
 
Jag märkte att jag genast började fundera, och jag frågade också, om jag skulle rida på nåt speciellt sätt då? Men sen blev det dags att gå in i manegen och jag hann inte fundera mer.
Men jag kände mig på nåt sätt glad.
Hästen var gammal, hade varit med om en hel del lektioner av alla de slag, ryttare av alla slag, trevliga och otrevliga... Vilken lättnad måste det inte vara för henne att slippa det där metallstycket!
 
För mig kändes det lite udda, hann inte riktigt vänja mig på den korta timmen vid hur jag skulle hålla kontakten. Men märkte ju att hästen ändå var väldigt lyhörd. Måste nog sikta in mig på att använda sidepull fler gånger om möjligt, för att komma underfund med det här systemet.
 
Tyvärr var det en annan som skulle rida samma hästen efteråt, så jag
hade inte chans att gosa med hästen, vilket jag ju hade lite siktat på. Får hoppas på mera tid nästa gång.
Allmänt | |
Upp