horsesinmind.blogg.se

... en rosa glittrande borste åt mig?

Jag är ju faktiskt tjugo år eller så, skulle det inte passa bättre med något mera... hrrmm... vuxet?

 

Den äldre herremannen verkar varje gång lite skeptisk.

Men accepterar fakta och godkänner borsten, om än motvilligt.

Kliar sig själv på vänster framben. Lite snabbt och irriterat.

Som om han muttrade nåt för sig själv.

 

Vad sa du? frågar jag. Kliar det där? Ska jag?

Äh, nä, det var inget. Inget för dig att bry dig om... hmmpf...

 

Men jag hör nog honom muttra lite ännu när vi börjar skritta. Lite mjukare och positivare ton i alla fall, eftersom han älskar att jobba, och liksom vaknar upp när han får ta ut stegen ordentligt.

 

Hrmm, märkte du att jag har fått hovarna fixade nu, så nu känns det mycket stadigare att köra på i den här snön. Sa du att vi ska trava nu? Ska jag visa hur snabbt jag kan ta den där kurvan i mitt travar-trav? Inte? Vadå, lyssna? Vad menar du? Jaha, ja... okej då.

 

Men du, nu har vi skrittat och voltat och öppnat och skänkelviknat alltför länge, nu kan jag väl ändå få visa den där travkurvan jag har tänkt ut! Hallå, är du där? Ta tag i tyglarna ordentligt, var är du, har du somnat? Ska jag väcka dig ordentligt med min högsta travväxel? Eller...?